Inatt har jag fått sova en hel natt!!!! Du underbara lilla Räka har sovit från kl 00:30 ca till 07:40 ca. Oki, du har hostat till o väckt mamma några gånger, men du har inte vaknat till själv o velat komma upp och ha tutte. Och DET tycker mamma om! Nu får vi bara hoppas att detta är ett tecken på att förändringens tid är i antågande. Fast jag törs inte hoppas för mycket, med tanke på hur många bakslag jag/vi haft med maten.
Apropå maten så kan jag meddela att nu äter hon ordentligt varje dag, men hon tycker inte om fiskrätter, så de hoppar vi över. Men nu blir det alltså mat mitt på dagen och på kvällen runt 18. Där emellan blir det lite gröt eller fruktpuréer varvat med tutte. Hon är fortfarande i väldigt stort behov av att ligga i mammas famn o ammas. Och så länge hon bara börjar äta ordentligt, vilket hon börjat, så går det bra för min del att ha denna våran stund ett tag till. Det är ju faktiskt en väldigt mysig aktivitet.
Förutom att Räkan nu äter ordentligt och har sovit en hel natt, så har hon börjat o stå för sig själv riktigt stadigt o länge. Hon leker ståendes utan stöd med saker i händerna och stortrivs med att vara upprätt. Och när hon sätter sig gör hon det oftast långsamt och kontrollerat. Hon sitter ibland på huk o leker för att resa sig upp igen också. Dessutom tog hon sina första två kliv helt själv igår! Tyvärr var det dock med pappa hon gjorde detta... Typiskt för en mamma som är hemma typ hela dagarna med sitt lilla barn o "tränar" o så när hon äntligen kommer iväg på något annat, då passar ungen på att göra det som mamma så gärna vill se! Nåja, det var väl kul för pappa i alla fall.
Mamma kan inte vara annat än stolt över sin lilla tjej som växer och utvecklas. Synd bara att tiden går så himla fort. Jag önskar sååå att jag kan vara hemma länge, länge med barnen. Det är den bästa tiden i mitt liv. Och jag stortrivs med att vara hemma med Räkan och att finnas på platts o ta emot Liten när han slutar sin skoldag. Finns det någon som kan tipsa om hur jag ska bära mig åt för att kunna vara hemma längre? Jag är tvärtemot alla "moderna" mammor. Jag vill inte göra karriär o jobba en massa. Jag vill finnas för min familj. Det var därför jag skaffade familj. Men idag är detta så oerhört mycke svårare än att göra karriär. Allt på grund av pengar! Bläää!
Jag hinner inte njuta!
tisdag 24 november 2009
torsdag 12 november 2009
Mammagrupp på besök
Idag var mammagruppen på kyrkis på förmiddagen så våra små skulle få leka och sjunga lite. Efter kyrkisstunden följde gruppen med hem till mig idag för att bli bjudna på en sopplunch. Och jag tror banne mig att soppan gick hem! Det var den allra första soppa jag gjort någonsin! Kan ni förstå, 35 år och aldrig gjort en soppa förut?! Hahaha
Först vill jag bara säga att vår mammagrupp är en helt underbar samling goa människor. Vi trivs jättebra med varandra och har högt i tak gällande samtalsämnen. Och det som dessutom är så bra är att alla får komma till tals. Alla får ett lyssnande öra och en klapp på axeln om det behövs. Att fälla en tår om det är motigt är helt ok, likaså att gnälla lite över någon i ens omgivning om det inte känns helt bra just då. Detta utan att oroa sig för att någon ska gotta sig åt bekymren eller föra de vidare för sitt eget nöjes skull. Och att glädjas åt varandras glädjeämnen är en självklarhet. Leendena i våra ansikten är äkta och varma. Vi är en trygg grupp och jag är glad för att jag fått lära känna dessa underbara, jätteduktiga, snälla, stöttande och kramgoa tjejer. Papporna är av någon anledning lite mer anonyma än så länge, kan bero på att de jobbar... :/
För det andra: receptet är min mammas och jag gör som hon gjorde för mig, talar om vilka ingredienser jag använt. Sen får ni använda fantasin och er egen erfarenhet för mängderna, för jag använde för mycket av det mesta. Det räckte ju till 7 hungriga mammor gott och väl, jag tror alla tog om åtminstone en gång. Roligt! Tack snälla mamma för den goda soppan! Puss o kram <3
Soppa: Bryn lök och vitlök i en större kastrull, inte så den blir brun dock. Krydda med paprikapulver, svartpeppar och curry. Häll på vatten och släng i fiskbuljong. Medans detta står o puttrar river du morot och potatis i önskad mängd - potatisen hjälper till att binda och "fylla" soppan. Häll sedan i det rivna i kastrullen och låt puttra i ca en kvart. När kvarten gått har du i tärnad lax i lagom mängd och även räkor eller kräftstjärtar om du vill det. Puttra vidare i ca 5 min och häll på grädde. Smaka av under tiden för att få din önskade smak. Jag strödde i en nypa socker då sötman framhäver en del smaker och så skvätte jag i några droppar citron. Det sistnämda på gubbens inrådan, han är ju den som "kan mat" i vårt hushåll.
Lycka till och smaklig måltid.
Ps. Självklart använde jag Tupperwares kniv för tärnande av lax, "lökhackaren" Quick chef till löken och deras vitlökspress. Detta för att testa produkterna så jag kan rekommendera de ärligt. Och det kan jag! Quick chef: super, vitlökspress: bästa jag testat, Kniven: bra skärpa för att vara fabriksvässad och jätteskön balans och skönt grepp. Ds.
Kram alla
Först vill jag bara säga att vår mammagrupp är en helt underbar samling goa människor. Vi trivs jättebra med varandra och har högt i tak gällande samtalsämnen. Och det som dessutom är så bra är att alla får komma till tals. Alla får ett lyssnande öra och en klapp på axeln om det behövs. Att fälla en tår om det är motigt är helt ok, likaså att gnälla lite över någon i ens omgivning om det inte känns helt bra just då. Detta utan att oroa sig för att någon ska gotta sig åt bekymren eller föra de vidare för sitt eget nöjes skull. Och att glädjas åt varandras glädjeämnen är en självklarhet. Leendena i våra ansikten är äkta och varma. Vi är en trygg grupp och jag är glad för att jag fått lära känna dessa underbara, jätteduktiga, snälla, stöttande och kramgoa tjejer. Papporna är av någon anledning lite mer anonyma än så länge, kan bero på att de jobbar... :/
För det andra: receptet är min mammas och jag gör som hon gjorde för mig, talar om vilka ingredienser jag använt. Sen får ni använda fantasin och er egen erfarenhet för mängderna, för jag använde för mycket av det mesta. Det räckte ju till 7 hungriga mammor gott och väl, jag tror alla tog om åtminstone en gång. Roligt! Tack snälla mamma för den goda soppan! Puss o kram <3
Soppa: Bryn lök och vitlök i en större kastrull, inte så den blir brun dock. Krydda med paprikapulver, svartpeppar och curry. Häll på vatten och släng i fiskbuljong. Medans detta står o puttrar river du morot och potatis i önskad mängd - potatisen hjälper till att binda och "fylla" soppan. Häll sedan i det rivna i kastrullen och låt puttra i ca en kvart. När kvarten gått har du i tärnad lax i lagom mängd och även räkor eller kräftstjärtar om du vill det. Puttra vidare i ca 5 min och häll på grädde. Smaka av under tiden för att få din önskade smak. Jag strödde i en nypa socker då sötman framhäver en del smaker och så skvätte jag i några droppar citron. Det sistnämda på gubbens inrådan, han är ju den som "kan mat" i vårt hushåll.
Lycka till och smaklig måltid.
Ps. Självklart använde jag Tupperwares kniv för tärnande av lax, "lökhackaren" Quick chef till löken och deras vitlökspress. Detta för att testa produkterna så jag kan rekommendera de ärligt. Och det kan jag! Quick chef: super, vitlökspress: bästa jag testat, Kniven: bra skärpa för att vara fabriksvässad och jätteskön balans och skönt grepp. Ds.
Kram alla
måndag 9 november 2009
Det gick!
Nu har jag "kört" min första egna Tupperwaredemo, och jag överlevde. Fast jag var smart och började hos min mamma där man alltid känner sig trygg <3 Förtjänsten blev helt ok och nu hoppas jag bara på att det ska fortsätta i samma goda anda. Behöver dock få in en bokning i v.49 och en i v.50 också, eller två.. Så klarar jag mitt mål.
Annars händer det inte så mycket i mitt liv just nu. Går på mammagruppsträffar så lilla Räkan får leka lite och stimulerar mitt sociala behov en aning.
Men jo! Jag höll på att glömma. Räkan har ätit mat två dagar i rad nu, utan att spotta, grimasera eller allmänt protestera! Hon såg faktiskt ut att tycka om det, för hon gapade stort och log emellanåt. Jag känner en viss glädje i detta och håller tummarna för att det betyder att hon nu är redo att börja äta ordentligt. Nästa steg är att börja "avtutta" henne och hoppas på lite längre sovintervall.
Det skulle vara så skönt att få sova längre än 2-3 timmar i sträck! Jag är så trött på mornarna så ni anar inte. Har ingen som hellst ork i kroppen, armar o ben känns som blytyngder och ögonen är så torra så det dammar när jag blinkar. Jag är helt desorienterad på nätterna och vaknar ibland i ren panik och tror att jag somnat på Räkan. Som tur är har det inte hänt än, men det är så läskigt, värre än den värsta mardröm jag nånsin haft innan jag kännt efter att det är tomt bredvid mig.
Det är tur att Räkan är ett sådant glatt, härligt och helt underbart barn i övrigt. Vore det inte för hennes otroliga leende i ansiktet när hon väcker mig på morgonen så skulle jag inte ta mig ur sängen alls. Men hon är så lycklig när jag kravlar mig upp så hon sprudlar i hela kroppen. Man kan inte annat än älska denna lilla underbara unge, trotts sömnbristen. Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Sova får jag göra tids nog, antingen i en enrummare med lock och källarvärme, eller i en burk... Har inte bestämt mig än, så det får allt dröja ett tag till. Hehe
Men nu ska jag krypa ner i bingen o svepa in mig i täcket och krama kudden hårt och drömma fort.. ;)
Kram
Annars händer det inte så mycket i mitt liv just nu. Går på mammagruppsträffar så lilla Räkan får leka lite och stimulerar mitt sociala behov en aning.
Men jo! Jag höll på att glömma. Räkan har ätit mat två dagar i rad nu, utan att spotta, grimasera eller allmänt protestera! Hon såg faktiskt ut att tycka om det, för hon gapade stort och log emellanåt. Jag känner en viss glädje i detta och håller tummarna för att det betyder att hon nu är redo att börja äta ordentligt. Nästa steg är att börja "avtutta" henne och hoppas på lite längre sovintervall.
Det skulle vara så skönt att få sova längre än 2-3 timmar i sträck! Jag är så trött på mornarna så ni anar inte. Har ingen som hellst ork i kroppen, armar o ben känns som blytyngder och ögonen är så torra så det dammar när jag blinkar. Jag är helt desorienterad på nätterna och vaknar ibland i ren panik och tror att jag somnat på Räkan. Som tur är har det inte hänt än, men det är så läskigt, värre än den värsta mardröm jag nånsin haft innan jag kännt efter att det är tomt bredvid mig.
Det är tur att Räkan är ett sådant glatt, härligt och helt underbart barn i övrigt. Vore det inte för hennes otroliga leende i ansiktet när hon väcker mig på morgonen så skulle jag inte ta mig ur sängen alls. Men hon är så lycklig när jag kravlar mig upp så hon sprudlar i hela kroppen. Man kan inte annat än älska denna lilla underbara unge, trotts sömnbristen. Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Sova får jag göra tids nog, antingen i en enrummare med lock och källarvärme, eller i en burk... Har inte bestämt mig än, så det får allt dröja ett tag till. Hehe
Men nu ska jag krypa ner i bingen o svepa in mig i täcket och krama kudden hårt och drömma fort.. ;)
Kram
tisdag 3 november 2009
Höst
Jag skulle vilja påstå att hösten verkligen är här och att vintern nästan känns vara i antågande. Dels ligger det i luften som någon kändis sjöng en gång i tiden, men jag tycker det känns i vänskapskretsen också. För flera år sen när jag satt o hängde med byns olika bikers vid en viss korvmoj brukade vi skoja på våren att nu ploppar folket upp från sina iden. Och med en viss logik betyder det att de försvinner på hösten för att krypa in i sina iden. Med bikers känns det ganska naturligt då man inte lämpligtvis kör sin hoj på vintern. Men måste alla krypa in i sina egna stugor?
Visst är det mysigt under denna årstid att mysa in sig i en filt med lite levande ljus runt om osv, men kan det inte också vara skönt att just denna tid ta vara på värmen hos vännerna och sitta i varandras kök eller sköna soffor även här kanske med lite tända ljus och något gott tilltugg. Tilltugget behöver inte ens vara onyttigt. Sitter just nu o tittar på "Efter tio" med Malou och de talar om nyttiga mellanmål och "vanliga" mål för att hålla vikten i schack.
Varför inte göra som de gjorde på mammas "tid"? Sorry mamma, du är inte så gammal egentligen, men det känns som att det är ett förlegat fenomen redan nu det här med syjuntor. Men man kan väl modernisera dessa syjuntor till tex hälsojuntor eller dylikt? Skulle någon haka på, istället för att gå på de lite mer - antar jag bara - anonyma viktväktarmötena? Man träffas ett gäng för att testa lite olika nyttiga recept, och så kan man diskutera olika ämnen beroende på vad gruppen är intresserad av, vad vet jag?
Eller är det bara jag som är så mycket mer social än alla andra? Eller är det så att alla andra är så sociala och strukturerade i sin tillvaro att de träffas mer planenligt och att jag missar alla träffar för att jag inte gillar att planera? Det kanske inte ens är så. Jag kanske inte är rolig att umgås med helt enkelt. Fast skulle det vara så får jag hoppas att jag har så pass ärliga vänner att de kunnat ge mig den kritiken så jag fått chansen att ändra mitt beteende, så det troligaste är väl bara att folk helt enkelt har sitt och behöver krypa in i sina kojor en stund, och att jag känner ett större behov av att umgås i denna kyligare tid.
Har ni någon minut över - eller det får nog bli flera, då jag har förmågan att hänga en stund när jag väl kommer ut - så får ni gärna höra av er. Nu ska jag lyssna på Malou´s gäst som ska tala om för mig hur jag ska bli av med mitt sockerbehov ;)
Kram
Visst är det mysigt under denna årstid att mysa in sig i en filt med lite levande ljus runt om osv, men kan det inte också vara skönt att just denna tid ta vara på värmen hos vännerna och sitta i varandras kök eller sköna soffor även här kanske med lite tända ljus och något gott tilltugg. Tilltugget behöver inte ens vara onyttigt. Sitter just nu o tittar på "Efter tio" med Malou och de talar om nyttiga mellanmål och "vanliga" mål för att hålla vikten i schack.
Varför inte göra som de gjorde på mammas "tid"? Sorry mamma, du är inte så gammal egentligen, men det känns som att det är ett förlegat fenomen redan nu det här med syjuntor. Men man kan väl modernisera dessa syjuntor till tex hälsojuntor eller dylikt? Skulle någon haka på, istället för att gå på de lite mer - antar jag bara - anonyma viktväktarmötena? Man träffas ett gäng för att testa lite olika nyttiga recept, och så kan man diskutera olika ämnen beroende på vad gruppen är intresserad av, vad vet jag?
Eller är det bara jag som är så mycket mer social än alla andra? Eller är det så att alla andra är så sociala och strukturerade i sin tillvaro att de träffas mer planenligt och att jag missar alla träffar för att jag inte gillar att planera? Det kanske inte ens är så. Jag kanske inte är rolig att umgås med helt enkelt. Fast skulle det vara så får jag hoppas att jag har så pass ärliga vänner att de kunnat ge mig den kritiken så jag fått chansen att ändra mitt beteende, så det troligaste är väl bara att folk helt enkelt har sitt och behöver krypa in i sina kojor en stund, och att jag känner ett större behov av att umgås i denna kyligare tid.
Har ni någon minut över - eller det får nog bli flera, då jag har förmågan att hänga en stund när jag väl kommer ut - så får ni gärna höra av er. Nu ska jag lyssna på Malou´s gäst som ska tala om för mig hur jag ska bli av med mitt sockerbehov ;)
Kram
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)