Vanor

Nu har julen passerat för i år igen och nyåret är i antågande.. Detta år har gått vansinnigt fort, men det var inte det jag skulle skriva om idag. Dagens rubrik är vanor:

Hur sjutton kan någon få för sig att vanan sjukdom runt julafton skulle vara en bra idé? Ja, inte tycker jag att det är en bra idé, men likförbannat så förföljer den vanan just mig! Varför?

Det började för åtta år sen, eller i alla fall är det de senaste åtta åren jag har koll på.. För åtta år sen var min Liten bara 9 månader gammal när han skulle fira sin första jul. Men det var tydligen inte tillräckligt spännande med bara jul och presenter så han fick ett rejält astmaanfall och vi fick åka till sjukhuset för att bli inlagda ett par dygn under övervakning och andningshjälp varannan timme dygnet runt. Efter ett par dygn blev hans mamma - jag - magsjuk å det grönjävligaste jag varit med om. Dessutom var jag rätt slutkörd efter vakandet så vi blev förflyttade till smittskyddsavdelningen.. ett dygn efter det fick vi sen åka hem, dagen före julafton! Hur fräsch var man vid det julbordet?!

Året efter tyckte min son fortfarande att det inte var tillräckligt spännande med bara jul... Så han drar på sig en lunginflammation och typ 41 graders feber. In till sjukan igen för att spendera hela dagen där med undersökningar osv, men vi fick till slut åka hem igen med medicinering och riktlinjer eftersom det var... dagen innan julafton!

Året efter det var jag magsjuk igen, och jag behöver väl inte beskriva det mer detaljerat än så, förutom att julbordet inte var någon höjdare igen...

Året efter det firade vi julen hemma hos min syster och jag spenderade den julen på hennes soffa. Jag var dyngförkyld och hade feber o var supersänkt. Sov mest, men lyckades hålla mig halvvaken vid julklappsutdelningen. Jag vill minnas att det var något speciellt med öppnandet det året för någon, men jag minns inte vad det var. Hmm?!

Året efter det var sonen sjuk igen, men bara lite lätt vanlig förkylning, som sedan hans mor smittades av. Och det året var det nog värst efter julen faktiskt. Jag var förkyld 3 ggr och magsjuk en gång under januari och februari! Fast värst var det nog ändå för min son som fick vinterkräksjukan 4 ggr under samma period!!! Jag tyckte så synd om honom då. Han sa vid sista tillfället helt utmattat hängande över min arm: "Mamma, ska jag ALDRIG sluta kräkas?" Plutten, vad det värkte i mitt hjärta då.

Året efter var lite av en repris, men bara för mig. Flera förkylningar runt nyåret och de två första månaderna. Detta år blev jag faktiskt kallad på utredning på jobbet, men det var mer pga att det ska vara så efter ett visst antal frånvarotillfällen. Vi visste ju vad det berodde på och det var inga konstigheter med det.

Nu i år var det dags igen och vi hade dessutom bjudit in en god vän som är nyopererad - stor operation - så han skulle slippa ligga hemma ensam på jul. Men vad händer?! Jo, jag drar på mig en förkylning igen lagom fredagen innan jul som håller i sig ända fram till julafton. Dessutom drar min lilla Räka på sig en streptokock som måste behandlas med penicillin, 2 dagar innan jul!! Så vår stackars gode vän får likförbannat fira jul hemma ensam. Usch och fy för mig och mina vanor!

Nästa år SKA jag vara frisk och även mina små! Så det så!

Kram